ANTLIGEN lite bilder

Nusa har jag antligen kunnat lagga upp bilder. Sitter just nu i Hoi An, Vietnam. Igar sa flog min vapendragare fran LA till Saigon sa nu ar jag ensam igen. Har haft underbara dagar i Vietnam med battur, overnattning pa en privat strand, rolig tagresa, matlagningskurs. Har ocksa sytt upp klader. En helt fullspackad vecka alltsa. Nu drar jag till Hanoi igen, flyger till Laos imorgon.

Peace



Jag ar glad att kycklingen inte ser ut sahar nar man koper den hemma, hade inte klarat det. Har andra magstarka bilder i kameran ocksa men for kansliga sa lagger jag inte ut dem.

Lampor i Hoi an, kopte nastan an men tillslut fick jag tygla min impuls, har inte plats.

Vi gick en matlagninskurs i Hoi an, vi fick besoka en organisk odling och valja ut orter. Aven ett besok pa matmarkaden avverkades.

Jag och Keight sydde upp klader i Hoi An, tva jackor och ett par stovlar. Det ar sa billigt att tom katterna har skraddarsydda klader.

Ha Long Bay, vi sov i dessa sma hyddor pa en privat strand. Valdigt mysigt. Vissa struntade i myggnaten och sov pa stranden istallet medan man gick pa bade det ena och det andra om stjarnor och stjarnfall - Killar alltsa

Solnedgangen, vi paddlade kayak och sahar sag det ut precis nar vi kom tillbaka fran turen.

Har ar jag med om mitt absolut storsta olspel nagonsin. 35 personer, 2 kortlekar. Roligt och galet. (Gor inte bara kulturella saker!)

Halsade pa mina brevvan Emma (Xinxin) i Nanning, tva intesnsiva och tysta dagar(deras engelska var inte som jag trodde) med ett gang tidsoptimister.

Behover fan ingen bildtext . . . Maktigt ar ordet

On the Great wall, helt klart en hojdpunkt pa resan. Coolt att det var sno ocksa trots att det var kallt av och till. Avhjalptes dock snabbt med en 10km "promenad" pa muren.

President Obama storde min Beijingresa genom att stanga hela Forbidden City nar jag ville dit. Men men, nasta gang kanske. . .

Jag och Sadie pa fosterhemmet Starfish, hon har precis blivit opererad for sin lappspalt. Kravde mycket uppmarksamhet :D

En av tremanadersbebisarna pa pandacentret. Valdigt gulliga, men vi fick tyvarr inte komma nara.

Xian - Beijing - Nanning

Hej

Forlat for sjukt dalig uppdatering, men jag sager bara en sak - KINA. De har verkligen motarbetat mig fran dag ett men nu har jag antligen lamnat landet och ska uppdatera hur livet har varit.



Saker jag gjort

- Terracotta wariors (Xi'an)

- Drum & Bell Tower (Xi'an)

- Bott granne med pandor

- Bytt blojor pa ett barnhem

- Tandemcykling pa stadsmuren (Xi'an)



- 10 km hike pa Kinesiska muren

- Sommar palatset (Beijing)

- Tianamen square

- Temple of Heaven

- Silk & Pearl Market(Shopping!!!)



- Halsat pa min brevvan sen ak8 i Nanning



Har ocksa atit en massa acklig mat(tyvarr inte den absolut godaste maten har i Kina. Ar faktiskt lite besviken.) Inte sa aptitligt nar det guppar ett kycklinghuvud upp och ner i grytan. Ni far aldrig mer kalla mig petig med maten for jag har atit utan att grata!!

Nu ar jag i Vietnam, jag och Keight drar ut pa en tredagarskryssning till Halongbay imorgon bitti. Forsoker ladda upp bilder da, gar inte nu :(

Love love love (is all you need)

Starfish och sen var volontarsagan slut

Nu har jag gjort mina fyra veckors volontararbete och jag kan saga att den sista veckan verkligen var speciell. Det var sa mycket kanslor inblandade med de sma barnen. Starfish ar ett fosterhem for barn, de blir ditskickade fran det stora barnhemmet i staden. Alla dar har nagot slags fysiskt "fel". Fosterhemmet bestar av tva lagenheter, den ena lagenheten ar framst till for barn med gom och lappspalt och den andra lagenheten ar koncentrerad for de lite aldre barnen samt barn med rygg och ryggmargsproblem. Jag tillbrinade den mesta tiden pa vaningen med gom och lappspaltsbarn. Dar var alla barn under tva ar och det ar ingen underdrift att saga att det gick vilt till dar dygnet runt. Det var riktigt larorikt, roligt och jag kande verkligen att jag gav dem en hjalpande hand. Pa http://www.thestarfishfosterhome.org kan ni kolla lite mera, alla barn pa sidan ar inte kvar pa fosterhemmet for de har blivit adopterade. Just nu ar det hursom 49 barn, och da kom det tva nya forra veckan. Bada ar under en manad och det var inte i nagot jattebra skick nar de kom. Det ar verkligen svart att forsta och acceptera att nagon har lamnat ifran sig de dar sma solstralarna men man far forsoka att satta de tankarna at sidan och fokusera pa att fran och med att de kommer till barnhemmet sa blir det battre.

Volontarbete ar nog nagot som jag vill gora igen, men jag kommer aldrig mer att ga genom en byra, de tar hutlosa priser och i slutandan gar inte en krona till projektet vilket kanns som en dalig deal for alla. Jag har fatt intrycket om att de i princip skickar over namn, ankomstdatum och sen ar de klara med deras arbete. Vi hade ocksa en dam pa besok fran huvudkontoret, hon korde verkligen over alla. Hon hade "fragor" som hon svarade pa sjalv och inte alls lyssnade pa kommentarer fran de som verkligen var ute pa projekten. Ghaaa manniskor alltsa, ibland undrar man av vilken anledning folk gor saker. Jag vet nu ocksa att det gar alldeles utmarkt att fixa saker pa egenhand sa om man ar intresserad av att hjalpa till pa starfish sa var det bara att hora av sig.

Det far vara nog om det, nu ar jag i Beijing sedan nan dag, idag har jag besokt sommarpalatset - verkligen imponerande. Det ar sjukt kallt har, och det blaser konstant anda sa har jag mot battre vetande skrivit upp mig pa en vandring imorgon pa kinesiska muren. Den ska vara i ungefar 4 h, kanns som en dum ide nu nar hela min kropp varker fran allt promenerande idag medn jag antar att det loser sig. Sa nu ar det dags att sova. Den 18e drar jag nerat i landet och in i varmen igen, vill inte ha mera minusgrader och sno pa en manad.

Skriver snart igen

PoK
M

Sammanfattning av mina tre veckor pa pandacentret

Nu har jag alltsa slutfort min tid hos pandorna(for den har gangen), egentligen skulle jag varit dar alla fyra veckor men efter vissa omstandigheter sa valde jag att byta ut min sista vecka till barnhemmet Starfish i Xi'an. Jag ska beratta mer om det senare men forst tankte jag sammanfatta mina tankar och kanslor om Pandorna och volontararbetet.

Kan val forst och framst saga att pandorna ar farscinerande djur, de ar intelligenta men ocksa fruktansvart lata. Man har val en romantisk tanke att pa ett sant har center for raddade pandor sa ska de ga oppet over stora omraden, sa var det saklart inte. Pandorna hade ett begransat omrade att rora sig pa, det var ungerfar som en vanlig svenssontomt. Man kan tycka att det ar lite men efter att ha sett deras minimala rorelseschema sa tror jag att det ar nog. De ror sig helst inte alls, de kan tanka sig att leta efter mat men helst av allt sa ska den vara serverad framfor ogonen. 1 aringarna som jag jobbade med lag mest och sov om vi inte jagade runt dem och erbjod applen.
Jag ar glad att jag tog chansen att gora detta nu for jag tror inte att de kommer att vara kvar har pa jorden inom en overskadlig framtid. Jag vet att det finns en artikel ute just nu dar en man debatterar for att man inte ska forsoka radda dem om de inte kan ta vara pa sig sjalv i det vilda. Inom en begransad tid sa kommer det bara vara en Zoo attraktion, och sa ar det nog. De ar daliga pa sex, deras befruktningsmojligheter ar valdigt begransade till en gang om aret och da under bara nagra dagar. Sa de jobbar emot evulotionen, och den ska man ju inte forsoka andra pa utan lata den ha sin gang som det sa fint heter.

Till arbetet da: Jag hade forvantat mig kroppsarbete dagarna i anda men sa blev det ju inte riktigt. Det var bara nagra timmar om dagen, och sa mycket extra uppgifter fanns det ju inte heller. Nu hade vi otur med att skolan var stangd under tva veckor men det ingar ju egentligen inte i arbetsplanen. Jag hade onskat att jag hade ett mer fyllt schema. Det ar svart med forvantningar och forhoppningar, det vore bra om man inte hade dem for da kunde man uppleva saker pa ett annat satt. Hursom sa ar jag overlag nojd med min upplevelse, jag maste saga att jag skulle nog uppskattat den mer om det hade varit andra manniskor med. Nu var den enda som verkligen forgyllde min upplevelse Keight, som jag ocksa ska fortsatta resa med nere i Vietnam. Men man ska inte lata andra satta kappar i lyckohjulet, men det ar svart att komma undan nar man bor under samma tak.

Nu ar det i allafall en arbetsvecka kvar som jag ska gora pa barnhemmet, skriver mer om det nasta inlagg och sedan sa bar det av med nattaget upp till Beijing dar jag har fyra natter :)

Saknar er alla, maila mig garna eller skriv en kommentar.

PoK

Saker som jag uppmarksammat har i Kina

Mycket har borta i det stora landet i ost dar solen gar upp ar inte som hemma. Det ar val ingen stor forvaning direkt men vissa saker far en att fundera.

- Har hittills inte sett ett enda barn grata eller gnalla, fragan ar om du aldrig ar ledsna eller om de vet att de inte ska grata.

- jag har heller inte sett ett enda barn med bloja, istallet har de dessa intressanta byxor som ar tvadelade i grenen, nar barnet blir kiss/bajs-nodig sa satter man sig bara ner dar man ar och utrattar sina behov. Det spelar ingen roll var detta ar, det kan vara mitt i gatan, Mc donalds eller inne i butiken. Ingen bryr sig och det ar bara sa det ar. Inte ens de nyfodda verkar ha blojar vilket maste gora de nyblivnas liv lite jobbigt.

- Den forsta snon har fallit over Peking, detta inte for att det var dags for ett snofall utan for att de har haft den varsta torkan pa 38 ar. De skyndar da pa snofall genom att skicka upp silveriodide i luften for att gora snon tyngre och se till att det borjar snoa. Detta snofall gjorde att alla motorvagar in och ut ur peking stod still. Lite laskigt att detta land leker med moder natur pa detta sattet.

- Det ar inte helt ovanligt att man far sig en liten dask i rumpan eller en orfil av sin arbetsgivare har om man gjort fel. Om detta hander pa en resturang sa kommer agaren efter utskallningen ut och ber om ursakt for att han anstallt personen ifraga.

Helgen som varit

Nu har tredje helgen i Xi'an varit, klockan ar 22:00 och det borjar bli dags for att forbereda sig for en tredje (och kanske sista veckan) har pa pandacentrat. Vi har varit i Xi'an hela helgen. I fredags festade vi loss med Pizza Hut och Starbuck's. Ibland blir man glad for det lilla. I gar sa tog jag och min rumskompis Keight en tur uppepa stadsmuren. Den ar 1,2 mil och vi cyklade runt denna pa en tandemcykel som varken var ny eller anpassad for varan langd. Men det var superkul och en annorlunda upplevelse. Kopte ocksa ett par finfina ballerinaskor for 28 kr. Hoppas de haller ett par veckor iaf.

Idag sa siktade vi mest in oss pa att besoka sjukhuset dar en av vara skotare ligger efter att ha blivit allvarligt biten av en av de vuxna pandorna. Jag har hand om ett aringarna och det gor inte ont nar de bits, de ar starka men inte i narheten av vad en vuxen panda ar. Men vi fick inte besoka honom for han lag nersovd/ i koma / eller nagot annat som vi pga sprakbarriaren inte forstod. Sa de var tva bortkastade timmar i en galen traffik.
Vi hoppas ialla fall att vi kan besoka honom under veckan, vi vet inte riktigt vad som hand, jag vet att han har opererat armen for att hon bet i den men vi vet inte hur allvarligt det ar forutom att han som sagt inte ar vaken. De kanske var tvugna att amputera ?!

Jag har ocksa borjat titta pa alternativ att gora min sista vecka pa barnhemmet inne i stan. Detta har inte sa jattemycket med projektet att gora utan mer av bristande vanskapsband till de tva som ska vara kvar med mig. En ar bara otrevlig, alltsa en konstig person som jag inte klarar av. Hon sa till exempel rakt ut under middagen i fredags att hon hellre raknade ut vad alla skulle betala an att prata med oss. Miffo!! Den andra tjejen ger mig ingenting, hon ar bara intstallsam - alltsa inte en manniska jag ar sugen pa att umgas med. Men hursom sa ska jag sova pa den tanken och bestamma mig imorgon. Vore mysigt att fa jobba med lite barn.

Efter det sa aker jag hursom upp till peking, dar jag maste kopa klader for att vadret borjar bli daligt. Ner mot nollan och risk for sno. Kanns lite konstigt nar jag gar i linne har och det kanns som en ok junidag hemma. Sen flyger jag ner till Nanning for att traffa Emma min brevkompis sen ak 8. Hon har erbjudit sig att lata mig sova hos henne, tror att jag ska ta det erbjudandet for att se hur det skulle vara att bo i ett kinesiskt hem.

Mer om mina reseplaner narmare, men det kommer hursom att bli awe.... wait for it..some :)

Love and peace

M